Hide and seek
Självklart vet jag att jag inte kommer dö, inte ens om det är det värsta.
Men det är ändå sånt man tänker på när man vet att någonting är fel, men ingen vet vad.
Men det är ändå sånt man tänker på när man vet att någonting är fel, men ingen vet vad.
Ingreppet på måndag är nog det som skrämmer mig mest just nu. Läkaren var dum nog att berätta för mig i tisdags att det kommer göra ont. VARFÖR?! Vem är dum nog att säga sånt, när det är en veckas väntan?
Men det ska nog gå bra. Jag vet ju att jag måste, för att få svar osv.
Sov inte mycket alls inatt. Var svårt att komma till ro och sluta tänka. Så jag gjorde en sak jag ångrar lite...
Jag sökte på internet och läste om det. Det var både det sämsta och bästa jag kunde göra.
Jag har nu plötsligt det värsta, om jag skulle ge mig själv en diagnos efter vad som står på internet.
Men, jag vet också vad som väntar, OM, det skulle vara så.
Tack älskade syster och pappa för stödet!
Jag såg att ni var många som läste mitt inlägg igår, och jag vill bara klargöra en sak.
Jag skriver allt det här för mig själv, för att på något sätt försöka lugna ner mig själv genom att få ut mina tankar i text. Så ni som tror att jag är ute efter sympati eller liknande, så är INTE fallet.
Den här bloggen är till för mig, och mina tankar. Gillar du inte vad jag skrivet, så läs inte.
Kommentarer
Postat av: lolofication
Det kommer gå super på måndag! Jag följer ju med ;) Puss!
Postat av: Barbro
Kram från Barbro! Snällt av syrran och följa med!
Trackback
